“Det var ett gang ett man sasom bodde ino nagon sate i skogen. Darborta levde och arbetade han. Va morgon klev han opp, kladde sig varmt sam gick ut inom skogen som fortfarande varenda mork samt kulen darfor att inhamta ved. Antaglige hemma aterigen tande han ett bran ino spisen sam vantade talmodigt kungen att varmen skulle fordela sig ino stugan. En dag kande han att han fick troligen och stallde sig fore spisen sam sa – acceptera spisen, nedanfor allihopa dessa ar har mi varit omoder ino morker sam kold forsavitt morgonen och samlat ved innan n gett mej nagon saso helst hjartlighet. Omedelbar ar det din flyt att bidraga mej nagot forst. Nu satter mig jag arme samt vantar tills du har gett jag f hjartlighet for mi beger jag ut samt samlar ved. Du tillats fullstandigt latt tro pa villi mig, mig kommer framfora de ved men frams tvingas mig lite hjartlighet fran dig”.

Tillitens hetta och omvardnad kommer forst efter att du jag varit fortroendeful. TRO ar en palindrom komplex it MO samt LIT, att fortroende mot, att ha tillit mot sam ocks att bliva litad mo. Nar personer far fragan underbe fortroende betyder stav do tillats hane en aning olika besked. Det sasom mycket lyfts samt som manniskor uppger sannerligen befinner si meningen med fortrostan ar att lita mo saken da egna formagan, att tillverka kurage att slappa kontrollen, att klara av radslan att producera oratt eller att vet formedla inte med sakerhet om att ringa nagot tillbaka.

Bavan, tvekan samt radslor

Skad underbe befinner sig det emedan saso star i vagen sta tilliten, saso utfor att vi stundom inte tor tro pa villig en eller nagot? Hurs befinner sig tilliten sa sprod att den inom ett forhalland kan skadas bruten nagon brud libanese nagra f scenario? Mojligen finns nagon tips inom hur vara hjarnor normalt funkar. Enligt inne forskning inneha icke vara hjarnor andrats speciellt mycket dom senaste 100 000 aren. I forhistorisk tid var vi fullsatt upptagna tillsamman att overleva – sam do mest primara behoven varenda att

Tro – att besegr nervspanning, misstro och radslor

• ej bliva uppatna, det vill anfora att ej overrumplas fran e farligt kreatu alternativ ett skrackinjagande lage sasom kunde hota vart leverne och att
• ick bliva uteslutna uta sam overgivna utav var klan.

Vara hjarnor ar forprogrammerade att leta faror sam hotelse framfor an gladje och frojd. Det kallas stav ‘Negativity bias’. Saken dar analytiska delen bruten hjarnan – saken da vi behover for att draga kloka slutsatser, undersoka situationen, kanna empati och odl fortsattningsvis – tillat ej till fyllest tillsamman syre samt fod nar hjarnan a ino hotlage.

Daliga minnen tenderar att stanna kvar villi nathinnan langre ann goda minnen, och det verkar tillika saso att vi mo och tillsamman foredrar att agna oss till saken dar typen itu minnen. Hurda mycket bocke finns det som beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativt gladjen att lite knega tillsammans fantastiska persone samt chefer?

Ino dag nar vi upplever en informationsflode inte med halt, sam darbort var omvarld a inom bestaende ombyte, ar det vanligtvis komplicerat att aga full beharskning sam kunnande forsavitt hurda don samt ting kommer att utveckla sig. Det har kan inom sin fard designa nervspanning, skepsis och fobi hos oss.

Annorlunda manniskor oroar sig forut annorlunda grej och upplever osaker och farhaga itu olika orsa. Nagon typexempel saso beskriver detta ar den odla kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter som gjorts i neurovetenskapen mirake dom senaste decennierna kopplat mot hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger kungen tre centrala principer

Fortrosta – att klara av nervspanning, osaker samt radslor

• Hjarnan hanterar otaliga sociala hot sam beloningar med dito styrka saso fysiska hotels samt beloningar. 2