Hej, Vi har en ny app!

Forut att din app ska fortga klaffa som det ar tankt behover du fornya till nyaste versionen. Klicka gallande knappen forut att uppdatera!

Ifall en sak tycks alla medverkande i den debatt som utlostes fran Goteborgs-Postens kulturchef Bjorn Werners kronika om ratade Tinderman vara overens: Den nya digitala dejtingekonomin inneha etta, och den har forlorare.

Sydsvenskan

Det ar emellertid en tillganglig be om nagot vilka dessa ar – samtidigt Werner (GP, 2/1) framhaller de socialt forfordelade mannens sexuella pina pa den digitala arenan, har till foredome Expressens vГ¤rldens hetaste chilensk-kvinnor Anna Hellgren (13/1) visat pa att dessa hanar knappt kan sagas vara mer drabbade an kvinnor i lagstatusyrken, snarare tvartom. Det handlar forstas ej blott om tillgangen till sex, utan aven ifall vem som i framat mening gynnas av strukturerna, men ej heller i den mer begransade fragan rader nagon konsensus om orsakssambanden. Nar exempelvis Kristina Hedberg (DN, 6/1) menar att dejtingappar som Tinder ej utfor nagot mer an befaster en redan radande sexuell hierarki, betonar Johan Anderberg (HD-Sydsvenskan, 14/1) att detta blott ar partiell tvattakta: Att dejtingapparna ej enbart exploaterar ojamlikheten, utan i speciell mening ocksa skapar den.

Den digitala relationsmarknaden ar, menar Anderberg, annu en ett foredome pa stordriftens hansynslosa logik: exakt som den lokala foretagaren gar omkull nar internethandeln nar byn, sa inneha den snyggaste killen gallande jobbet inte langre sa mycket att anlanda med, eftersom hans konkurrenter genast ar – som minst – all andra hanar i alltsammans stad.

Anderbergs iakttagelse fran hur kapitalismens utslagningsmekanismer verkar samt kungen mansklig niva ar forstas fullsatt giltig – men jag betvivlar att den ar till fyllest djuplodande. Att den digitala kulturen paverkar vara leva genom hur vi rangordnas av dess algoritmer ar klart, men den paverkar oss i minst lika hog grad genom sin forskjutning fran hur vi uppfattar oss sjalva och varandra. Den dynamik som kannetecknar Tinder ar densamma som praglar den digitala existensen i stort: jaget konstrueras aktivt i genom preferenser och aktiviteter, relationer fortingligas och anvands som identitetsmarkerande tillhorigheter och kommunikation sker bara i former som medger total kontroll. Den enda skillnaden ar att drivkrafterna gjorts mer explicita: sjalv framstaller inte enbart karna jag, utan jag utfor det i det uttalade syftet att det amna bli alskat.

Kungen likadan gang som jaget kungen jakt efter karlek tvingas foreta sig till ett saljbart foremal, riktar det samt en analog konsumistisk blick mot sin omvarld: ”Aldrig”, skriver tekniksociologen Sherry Turkle apropa den digitala dejtingkulturen, ”har det vara lattare att reflektera pa potentiella romantiska partners som varor tillgangliga i overflod”. Och det ar har sjalv antaga att den kapitalistiska logiken nar djupare an vad Anderberg antyder, kungen ett fason som paminner om hur sa serietecknaren Liv Stromquist skildrar i sin ”Den rodaste rosen slar ut”: Den andre upphor att vara fangslande som genuint annan, och far sin av vikt enbart i kraft av att ge jaget bekraftelse, ett identitetsbyggande attribut bland flera.

De algoritmer som bedomer anvandarens varde utifran vardet hos de anvandare som tycker om henne, far med andra ord djupare konsekvenser an vilken karlekstorstande ansikte som dyker upp pa var monitor harnast: Den tycks vara sysselsatt samt i var speciell ande. Vinnaren i denna nya reda blir enar, snarare an nagot enskilt befolkningssegment, ett tankesystem – namligen det som villigt spjalkar upp saval den egna personen som den andre till en uppsattning matbara egenskaper, och forhaller sig till relationer som en krasen konsument.

En annan undra som ar presentator att sinka sig intill ar den om attraktionskraft. Om det genast finns vissa grupper som gynnas gallande andras bekostnad kungen en digitaliserad dejtingma personer som skulle ha gynnats i allihopa fall? Ett tankevackande svar finns att bringa i den amerikanske biologens Richard O Prums aktuella ”Skonhetens evolution”, dar forfattaren aterger forskning om va som uppfattas som lockande. Det visar sig att bedomningen av attraktivitet sker i flera moment, och mycket med pa rak arm motsatt attack.

Spann en forsta ytlig visuell besiktning – svajpa hoger eller vanster – tenderar skonheten att vara mer eller mindre objektiv, i den bemarkelse att de flesta folk ar overens ifall hur sa som amna uppfattas som attraktivt. Men, och detta ar det intressanta: spann mer komplext socialt samspel omprovas detta forsta intryck kungen subjektiva grunder, med resultatet att asikterna gar atskils kungen ett slumpmassigt fordelat metod. Av det skalet, anger forskarna, ar det mojligt ”for omkring all att ha relationer dar bada parterna uppfattar varandra som unikt begarliga”.

Vilken typ fran tilldragning som ar gangbar gallande Tinder borde besta uppenbart, och i denna mening har Anderberg fullstandigt sann, kanske till och med mer riktig an han anar, forut i den digitala dejtingvarlden gynnas den klassiska skonheten ej blott av databolagens algoritmer, utan av deras vaxelspel med var udda evolutionara programmering. Men verkligt bekymmersam blir detta forst nar man lamnar svajpandet darhan och betraktar den mer generell framsteg som pagar nastan oss, i vilken konkret, engagerad humanistisk narvaro i allt hogre grad ersatts med digital franvaro.

I Genom att forsamra det manskliga sociala samspelet kungen det satt som genast sker, riskerar vi med andra ord att forsamra aven mojligheten till konkret ingaende foralskelse, och till en attraktion som nar djupare an till en schematisk bedomning fran estetisk symmetri. Till en begar som tar kroppen i besittning, men som i viss fras kommer ifran fran sjalen: och finns det nagot som kan laka den till kvantifierbarhet styckade kottkropp som vi latit oss sjalva forvandlas till, sa ar det val en sadan.

Anderberg aterger en passage ur den franske forfattaren Michel Houellebecqs senaste bok ”Serotonin” forut att illustrera sin tes att sexuell tillfredsstallelse i och med den digitala revolutionen riskerar att bli en forman forbehallen en snav elit. Personligen tanker sjalv snarare gallande ett citat ur romanen ”Elementarpartiklarna”, skriven langt innan dejtingapparnas intag, ifall hur samtidens individ gjort det romantiska umganget till en fritidssyssla, en sorts forstroelse i vantan kungen ett blivande avromantiserat fornuftsaktenskap, till ca lika delar varaktig fran sexuell och narcissistisk njutning. ”Naturligtvis”, konstaterar forfattaren, ”har hon kungen sa forstandig franhant sig all gallande till lycka.”